Tonight
I like when it's all too loud
5 am turn the radio up
Where's the rock N' roll
Förra helgen
Åkte till Köping förra helgen för att hänga med my friend Evelina. Vi gick i samma klass i gymnasiet. Det blev förkrök, utgång och kind off efterkrök haha!
Om två dagar får jag nycklarna till min lägenhet också! 😁 Sååå himla taggad på att flytta och inreda heelt själv. Sist va ju med my ex och vi var INTE ense om mycket på den fronten...
NÅVÄL! Nu har jag precis kommit ut ur duschen och ska klä på mig. Ikväll äre det Hottan som gäller!
Från i lördags Tessan, Agge, Simon, jag och Eve ❤️
Haha alltså pappa
Skäms aldrig över att gå i terapi
Idag är det så många unga som egentligen skulle behöva hjälp. Hjälp att hitta sig sjävla, för att förstå vissa saker eller helt enkelt bara ha någon att prata med. Men tyvärr så kan det ses som att man är psykisk sjuk för att man går till en psykolog, och dagens ungdomar kan vara hemska mot varandra. Varför är det så få som kan se att söka proffesionell hjälp är ett moget beslut, för man sätter ner foten själv och verkligen vill ta tag i sitt liv eller med det som händer runt en. Ibland kan man bara inte göra allt på egen hand.
Jag började gå till en psykolog för ca två veckor sedan. Och det är det bästa beslut jag tagit på länge. Visst, det kostar skjortan, men det jag har fått höra från min psykolog är värt varenda öre. Jag kan verkligen förstå nu vad det är som händer inuti mig och varför. Jag pluggade ju psykologi själv, men min lilla gymnasieutbildning är ingenting jämfört med tiotals år av erfarenhet.
Jag sökte mig till en psykolog i början för att jag trodde jag var deprimerad. Jag var arg och ledsen hela tiden. Sömnproblem. Kunde börja gråta för ingenting. Stressad. Det mesta i mitt liv var negativt och jag kunde få ångest ibland. Jag hade EN bit i mitt liv där allt var lugnt. Där jag kunde andas och verkligen slappna av. När den biten sedan försvann så tappade jag den lilla trygget jag hade, och när jag sedan kunde gå upp 04:30 och sätta mig och gråta vid köksbordet utan att veta varför, ja då visste jag att jag måste nog ha lite extrahjälp.
Jag ska inte berätta allting, det är för privat, men jag kan faktiskt med glädje säga att efter lite prat och anteckningar kom min psykolog fram till att jag inte alls var deprimerad, utan lider av stress och mycket djup sorg
Jag skäms inte. Varför skulle jag? Jag är ingen supermänniska, och jag kan gå sönder precis som alla andra. Jag är bara så himla glad att jag verkligen lyfte på luren och ringde en psykolog. Att bara sitta där och prata med någon som inte dömer, avbryter eller skrattar, utan bara lyssnar för att sedan berätta vad som händer med kroppen, ja det är fan helst fantastiskt!!
Jag skulle uppmuntra ALLA som mår dåligt att söka hjälp om de känner att det inte finns någon annan som kan hjälpa längre. Oftast räcker familj och vänner, men ibland behöver man det där lilla extra.
Jag kan efter mycket lång tid börja se fram emot allt roligt jag faktiskt ska vara med om.
Jag flyttar snart hemifrån.
Jag ska på två festivaler i sommar.
Jag fyller 20.
Jag ska till Thailand.
Allt som krävdes var att jag tog ur tummen ur röven och ringde, och jag mår redan så mycket bättre!
Det finns många därute som jag vet älskar mig, och trots att jag varit bitter de senaste månaderna, så tror jag att de vet att jag älskar dom så otroligt mycket också. Kärlek kan vara det bästa som finns. Sprinkle that shit everywhere!❤️
